Jag är så trött på Libyen. nej inte Libyen som land eller Libyer, men däremot tjatet om varför vi ska skicka dit flygunderstöd åt NATO. Varför ska vi göra det, varför ta parti för ena sidan i ett inbördeskrig! Vart tog "neutralitet i krig" vägen? Kan vi se massiva trupptransporter runt världen där Sverige hjälper "rätt" krigsherrar att vinna över "fel"? Har Sverige så lite att göra och ett såpass överdimensionerat försvar, att vi är tvungna att öva genom att föra krig i Libyen. Vad är det för fel på gamla exercisfält, skyttebanor och Svenskt luftrum? Om nu inte JAS får ingripa i regelrätta bombningar och markinsatser, kunde de lika gärna testflygas i vårt eget luftrum! Eller är det inte säkert att man enbart kommer att ägna sig åt ickestridsaktiviteter?
Och varför hjälper nu plötsligt USA Al Qaida, som man har försökt jaga raka vägen till det varma landet söder om våra fötter, vad har de att erbjuda nu som gör att man hjälper dem ta kontroll över ett helt land?
Vad är det som verkar vettigt med att Khadaffi efter 20 år vid makten plötsligt skulle få blodad tand och skjuta ihjäl sin befolkning! Och "folket", är det rebeller som strider för att störta Khadaffi eftersom de vill härska över resten av folket? Och i riksdagen förekom skarpa protester från åhörarläktaren, vad händer när protesterna flyttar från åhörarbänken i riksdagen och ut i köpcentra, moskeer, kyrkor, platser med mycket folk och bomberna börjar smälla runt riksdagshuset och rasar som tvillingskyskraporna (Twin towers) i New York. Är det smällar vi "folket" får ta! Kommer de att känna sig så stolta och styva i korken när terrorn har kommit till stan för att stanna? SD menar att humanitära insatser är bättre eftersom det inte går att skydda liv genom att bomba. De som säger att man bara bombar militära mål, vad säger de när man påstår att man inte har en aning om vad som rör sig inom dessa mål. Någons mamma som är på besök i förläggningen, ett pizzabud som har till uppgift att sköta sitt arbete och leverera pizza. Människor som är vänner till soldater men själva inte strider.
Det går inte att bomba ihjäl 100 personer i ett område utan att skada de som står näst intill, eller anser man att de får skylla sig själva. Att de inte borde bo i Libyen! Att välja sida i ett inbördeskrig där ena sidan är regeringstrupper och andra är sådana som vill störta regeringen. Och då välja REBELLERNA! Är det neutralitet, eller ens alliansfrihet om vi för en stund lekte med tanken att Sverige inte är i krig. Vi får skrota alliansfriheten och neutraliteten, Sverige har ändå aldrig varit det annat än för syftet att smita undan det som våra grannländer fick uppleva när de visade att de minsann stod för sak!
Att stå i Riksdagen och känna sig "stolt" över att "övningsflyga" över Libyen, det låter bara fånigt. Det går att vara stolt över både våra soldater och JAS på hemmaplan, och det med hedern i behåll. Men i Sverige får man inte vara stolt över att vara Svensk, här kan man däremot vara ohyggligt stolt över att hjälpa rebeller i andra länder att försöka störta ett lands regering. Och pressen dundrar på och rapporterar som om de var språkrör för hela världen utom Sverige. Plötsligt ska det skjutas på muslimer, men det är klart.....
Man skjuter antagligen på rätt muslimer, som råkar befinna sig för nära sin regering.
Fatta att jag blir trött på "Libyen"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar