Nu får de sansa sig!

Obetalda skadeståndsskulder är tydligen den vanligaste orsaken till att unga 15-17 år hamnar i kronofogdens register. Nyss var det SMS-lån som var den vanligaste orsaken och det krävdes krafttag mot hur lätt det var att skuldsätta sig. Och frågan jag ställer mig och som alla borde ställa sig är:
Om det är vanligast att unga hamnar hos Kfm på grund av skadeståndsanspråk, hur många brott måste det då inte begås i timman av ungdomar i tidigare nämnd ålder. Jag ser framför mig horder av våldsamma ungdomsgäng som slår ner eller förstör för miljonbelopp!
Är det inte fel i sättet att räkna någonstans eller är det helt enkelt inte så viktigt hur man uttrycker sig. Om det är så, vilket jag hoppas att det inte är. Då borde DN och alla yrkesdemonstranter resa sig mangrant och kräva att lagstiftare tar tag i den livsfarliga situation som har uppstått. Där ungdomar förstör mer per dag än vad det tas SMS-lån!
Å andra sidan anser jag att det är just vad man borde ha gjort för länge sedan, haft ett solidariskt betalningsansvar alltså. Att vältra över skulden på föräldrar, som vissa förspråkar är att göra det enkelt. Föräldrar kan inte i varje enskillt fall hållas ansvarig för att de inte har kedjat fast sin tonåring i elementet hemma!
Föräldrar kan heller inte avkrävas att följa efter sina tonåringar på deras eskapader i natten.
Däremot kan man självklart kräva att vuxna tonåringar (föräldrar) tar ett större initiativ när det gäller att prata med sina barn om vad som är rätt och fel. Och det kan de bara så länge de slutar att vara kompisar och förvuxna barn! Har man blivit förälder, måste man också inse att det är dags att växa upp. I annat fall ska man inte skaffa barn alls. Barn är som jag har skrivit i en tidigare blogg, ingen rättighet, det är en skyldighet att ta hand om efter att man har varit med om att sätta människor till världen. Vi kan inte likt göken, sätta våra ägg (barn) i andras bo (dagis) och låta dem växa upp hur som helst. Föräldrar måste ta ansvar, men att göra en anka av en fjäder och att i stort sätt påstå att den vanligaste anledningen för unga att hamna i Kfm´s register är "skadeståndskrav", det är oförsvarligt. Och antagligen totalt fel!

Rädda för vem?

I DN idag står att "Invandrare mer utsatta för brott" att de "känner sig mer otrygga än personer som är födda i Sverige". Men ingenstans står vem eller vad de är rädda för. Vem misshandlar inflyttade invandrare, vem utsätter dem för brott. Ingenstans redovisas vilka inflyttade invandrare är rädda för! Är det Invandrare som är rädda för invandrare? Viken typ av brott är det man pratar om! Om nyinflyttade invandrare t.ex. bor i problemområden där brottsligheten är hög, där det bor många som figurerar som mindre laglydiga. Artikeln ger för stort tolkningsutrymme. Svenskar känner sig också mer otrygga och även där vore det intressant att veta var de bor, i vilka kretsar de umgås och vilka brott som avses. Jag kan t.ex. känna mig otrygg när jag parkerar min cykel i vissa områden, men speciellt orolig för min person behöver jag inte vara!

Ibland brister det

"Slapp fängelse för barnmisshandel" låter tungt! DN sätter den rubriken över en kort tvåspalters konstaterande kommentar om att en pappa i helsingborgs tingsrätt dömdes till 6 månaders fängelse, men att Hovrätten senare mildrade till villkorlig dom! Som nyhetsvärde är det diskutabelt och är nog mer menat att dra läsares ögon till sig genom att det står "Slapp fängelse för barnmisshandel...". Om någon slår en kvinna eller barn så dras det upp enorma moln av damm, den som är skyldig till att ha orsakat skada eller misstänks vara den som har orsakat den, förutsätts vara ond och med överlagd precision ha utfört dådet. Men så är det inte alltid. Artikeln berättar omständigheter som att "pappan tappade kontrollen...". Han blev följaktligen som alla föräldrar blir, en aning frustrerad över att ha en dotter som var obändig. Vad som utspelade sig exakt vet bara pappan och till stor del hans advokat och Hovrättens ledamöter. Däremot så finns det möjligtvis förmildrande omständigheter till det som hände. Kanske framkom det även uppgifter som gjorde det mer troligt att sinnet rann över, och att det var flera biverkande detaljer som gjorde att det som inträffade hände på det sätt som blev resultatet.

Vi människor har var och en av oss tendensen att tolka varje sak utifrån vår egen verklighetsuppfattning, och som jag skrev i bloggen om Tutankhamens grav igår stämmer den inte ofta med andras. Om tingsrätten i sin värld bedömde pappan som varande grovt depraverad och därför ansåg att han skulle dömas till fängelse. Så är det inte säkert att Hovrätten gör en liknande samlad bedömning av läget. Kanske är det nog med att pappan får hotet om att få krypa in i fängelse i det fall han inte sköter sig i sex månader. I varje fall om det vid en närmare granskning visade sig att han svårligen kunnat besinna sig, vilket på lagsvenska betyder att läget är sådant att man blir enormt arg och får svårt att behärska sig (min kommentar.) Att få villkorlig dom är inte att gå fri, det är att i pappans fall vara tvungen att i sex månader hålla sig i skinnet vad det än gäller, eftersom han annars måste krypa in i fängelse. En tankeställare om något. och det är som jag ser det rättsväsendets första uppgift att förhindra brott, i andra att beivra! Det ger självklart ingen rätt att automatiskt tillgripa våld ens mot män eller hundar om man kan hänvisa till ilska, självklart ska man försöka tänka klart. Men vem vet hur många andra problem som samtidigt eventuellt belastade pappan när dottern valde att kverulera. Vad jag vill säga med blogginlägget är : Döm inte alla efter hur du själv mår och ett misstag, ja man kan faktiskt skada någon av misstag. Är inte något som gör en människa sämre än andra. Däremot blir de bättre av att få en rättvis dom!